en hund!

hundbild

Så snäll och så mysig!

Nu i veckan har min lilla familj passat en hund. En stor svart hund som ser skrämmande ut, men egentligen är det världens snällaste hund. När vi har varit ute och gått har människor bytt gatusida för att slippa möta vårt ekipage. På dagarna när vi har arbetat och gått på dagis har den stora svarta hunden legat och sovit i vår lägenhet (han har säkert skrämt livet ur brevbäraren).

Jag har vuxet upp med hund och har ett invant ”hundspråk”. Fast jag har aldrig reflekterat över hur jag har låtit då jag har kommunicerat med djur. Nu vet jag hur jag låter och det låter sååå fjantigt. Det är min kära lilla dotter som har iakttaget mig i det tysta och nu tagit till orda. Hon har kopierat alla mina hundfraser in i minsta detalj och med samma intonation som jag har. Det är slående likt! Och gud så pinsamt jag låter… tur att hundarna gillar det åtminstone.

Den stora svarta hunden är några nummer för stor för att jag ska klara av att gå ut och gå med honom. Eftersom vi bara passar honom så är han inte tränad att gå tillsammans med en person i rullstol. Vår dotter vill också hålla i kopplet. Den stora svarta hunden har snabba rörelser och skäller högt. Egentligen fungerar det inte alls att en 3-åring ska hålla honom så min sambo får hålla kopplet i smyg.

Det är mysigt med hund. Jag saknar att ha hund (har haft Dalmatiner och Golden retriver innan). Men hur gör man med barn, stor hund och rullstol? Det är en svår kombination. Jag antar att valpkurserna blir väldigt långa och viktiga för att få allt att gå ihop. Kanske en dag när vi inte har småbarn längre ska jag ta och köpa en hund. Fast en lagom stor hund!

Publicerat i Anna Märkt med: , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.