Juridisk information

I Sverige finns ett antal lagar och instanser som man kan använda och vända sig till. LSS, SoL och assistansersättning via socialförsäkringsbalken ger den funktionsnedsatta rätten att få leva ett liv som andra. Föräldrabalken ger stöd för vilka skyldigheter du har som förälder. Äktenskapsbalken ger stöd för vilka skyldigheter makar har gentemot varandra. Lagen om färdtjänst har till syfte att möjliggöra transporter för dig och dina barn. Hjälpmedelscentralen finns för att rent praktiskt tillhandahålla lösningar för att kunna hantera vardagshinder på egen hand eller med hjälp.

 Föräldrabalken (1949:381)

Reglerar förhållandet mellan föräldrar och barn. Föräldrabalken ger inte föräldrar någon direkt hjälp utan styrker endast, väldigt förenklat, att du som förälder har ansvar över ditt barn.
Läs lagen i sin helhet här, föräldrabalken.


Äktenskapsbalken (1987:230)

Reglerar äktenskapet till exempel ingående, upplösning, makars ekonomiska förhållande och allmänna bestämelser. Denna lagstiftning ger inte föräldrar någon hjälp med att utöva sitt föräldraskap däremot reglerar den makars ansvar för varandra vilken kan komma ifråga i sammanhanget.
Läs lagen i sin helhet här, äktenskapsbalken.


Socialförsäkringsbalken (2010:110)

Är en samlad lagstiftning på socialförsäkringsområdet. Denna balk innehåller exempelvis barnbidrag, bostadsbidrag, sjukpenning, sjukersättning, vårdbidrag, handikappersättning, assistansersättning etc. Gemensamt för socialförsäkringsbalken är att staten står som försäkringsgivare dvs ersättning utgår från staten. Assistansersättning, vilket beviljas av Försäkringskassan med stöd av socialförsäkringsbalken, är en statlig assistansersättning som utgår om den försäkrades hjälpbehov med de grundläggande behoven (personlig hygien, av- och påklädning, toalettbesök, inta måltider och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap) uppgår till över 20 timmar per vecka. Via assistansersättning kan den försäkrade få möjlighet att leva ett liv likt andra. Assistansersättning har till syfte att tillgodose den försäkrades hjälpbehov varför assistans för att utöva föräldrarollen beviljas endast i mycket begränsad omfattning och avser framförallt när barnet är relativt ungt.
Läs lagen i sin helhet här, socialförsäkringsbalken.


Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS (1993:387)

Är en rättighetslagstiftning som finansieras och beslutas av kommunen. Stödet är kostnadsfritt och lagen har till syfte att skapa goda levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning. För att kunna erhålla stöd behöver man tillhöra en utav de tre olika personkretsar som lagen definierar. Anses du tillhöra LSS kan du berättigas personlig assistans om dina hjälpbehov är så pass omfattande. Beviljas du personlig assistans har du själv rätt att bestämma vem som ska vara din assistent. Personlig assistans för att utöva föräldrarollen beviljas även här i begränsad omfattning och förarbetena till lagstiftningen skriver att det endast är aktuellt för barn i mycket ung ålder.
Läs lagen i sin helhet här, lagen om stöd och service.


Socialtjänstlagen – SoL (2001:453)

En rättighetslagstiftning som finansieras och beslutas av kommunen. Stödet är inte kostnadsfritt och möjligheten att påverka val av assistent är limiterad. Merkostnaden kan dock eventuellt tas upp inom handikappersättningen. Lagens syfte är att skapa skäliga levnadsförhållanden. Här ges först och främst tillfälliga stödinsatser.
Läs lagen i sin helhet här, socialtjänstelagen.


Lag om färdtjänst
(1997:736)

Lagstiftningen ger inga tydliga kriterier för hur bedömningen ska göras varför mycket är lämnat för tolkning.
Läs lagen i sin helhet här, lagen om färdtjänst.

 

EN ÖVERKLAGAN

Tycker man att kommunen, landstinget eller försäkringskassan har fattat fel beslut så överklagar man beslutet hos förvaltningsrätten och får då en dom som kan verkställas. Om fallet överklagas från endera hållet blir nästa instans Kammarrätten. Som sista och högsta beslutande organ är Högsta förvaltningsdomstolen. Det kan vara lämpligt att ta hjälp av ett ombud som har vana att driva funktionshinderfrågor.

En anmälan till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg), JO (Justitieombudsmannen) eller DO (Diskrimineringsombudsmannen) resulterar endast i en kritik eller beslut som inte har någon rättsverkan. Myndigheten ifråga bör rätta sig efter kritiken men är i praktiken inte tvingad att göra det.

 

utVALDA FN-KONVENTIONER

Barnets rättigheter – artikel 3, 5, 6, 9, 18, 26, 27, 28 och 31.

Unicefs sida om barnkonvetionen
Barnens rättigheter – en lättlast konvention från Regeringskansliet

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning – artikel 23.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Mänskliga rättigheter – artikel 16:3, 22 och 25.

FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, FN:s allmänna förklaring

 

Texten är granskad av Emilia Liedbeck, jurist specialiserad på frågor kring personlig assistans med SFB och LSS. 

 




Stiftelsen Spinalis
Frösundaviks allé 13
169 89 Stockholm

Stiftelsen Spinalis
Anckargripsgatan 3
211 19 Malmö

växel: 08 - 555 44 250