Ryggmärgsskada

Ryggmärgen

Ryggmärgen ligger skyddad inuti ryggkotpelaren och kan liknas vid en lillfingertjock sträng som består av nervceller och nervförbindelser. Från varje segment utgår det nerver (spinalnerver) som går till kroppens olika muskler och styr muskelaktiviteten. Spinalnerverna passerar ut genom hål i kotorna.

Ryggmärgen är uppdelad i olika segment:

teckning2

 

8 halssegment (cervikala) = C1-C8

12 bröstsegment (thorakala) = Th1-Th12

5 ländsegment (lumbala) = L1-L5

5 sittbenssegment (sakrala) = S1-S5

 

 

 

 

Spinalnerver från halssegmenten går främst till muskler i armarna, spinalnerver från bröstsegmenten går till bålens muskler medan spinalnerverna från ländsegmenten går till benen. Från sittbenssegmenten utgår nerver som är viktiga för blås- och tarmfunktion. Nedanför ryggmärgens slut fortsätter ett knippe med spinala nervrötter som kallas hästsvansen (cauda equina) nedåt i ryggkotpelaren.

Ryggmärgsskador

En skada på ryggmärgen orsakas oftast av kraftigare våld (trauma) mot nacke/rygg och skadan innebär att nervförbindelserna mellan hjärnan och ryggmärgen helt eller delvis blivit förstörda. Hjärnan kan inte längre skicka ut impulser till musklerna och nerverna kan inte heller skicka impulser till hjärnan. En ryggmärgsskada ger oftast en omfattande och bestående förlamning och känselbortfall nedanför skadenivån. Hur omfattande beror på var skadan är lokaliserad och dess omfattning.

Traumatiska ryggmärgsskador förekommer i alla åldrar med en relativ topp bland unga vuxna. Förekomsten av traumatiska ryggmärgsskador i Sverige är cirka 120-150 nya fall per år, av dessa är majoriteten (ca 80%) män. Ryggmärgsskada kan även uppkomma till följd av andra sjukdomar som drabbar ryggmärgen, exempelvis tumörer och blödningar. Dessa ryggmärgsskador kallas då icke-traumatiska.

Tetraplegi/paraplegi

Tetraplegi

Tetra är grekiska och betyder fyra. En person med tetraplegi har brutit nacken och har delvis eller total förlamning och känselbortfall i  varierande grad i ben, bål och armar.

Paraplegi

Para är latin och betyder två. Om ryggmärgsskadan är lokaliserad i bröstryggen eller ländryggen leder det då till en paraplegi med delvis eller total förlamning i ben och bål.

Komplett/Inkomplett skada

Man skiljer på komplett och inkomplett ryggmärgsskada. En komplett skada innebär att skadan är total. Det vill säga att nervkontakten är bruten och således finns ingen motorisk funktion eller känsel kvar nedanför skadan. En inkomplett skada innebär att det finns enstaka nervkontakter kvar som gör att viss funktion kan finnas nedanför skadenivån t.ex. muskelfunktion och/eller känsel.

Neurogen blåsrubbning

Neuorgen blåsrubbning med försämrad blåsfyllnadskänsla och oförmåga att viljemässigt tömma urinblåsan är vanlig vid ryggmärgsskada. Personer med en hög ryggmärgsskada får ofta problem med en spastisk blåsa, medan personer med en låg ryggmärgsskada får en slapp blåsa.

Autonom dysreflexi

Hos personer med skador ovan Th6 (tetraplegi och hög paraplegi) kan autonom dysreflexi förekomma. Autonom dysreflexi kan beskrivas som ett överaktiveringssyndrom och de vanligast symptomen för autonom dysreflexi är svettningar, dunkande huvudvärk, fläckig hud runt nacken och gåshud. Antalet symptom och dess allvarlighetsgrad kan variera, men om man inte behandlar kan det i extrema fall leda till dödsfall. Vanligtvis uppstår autonom dysreflexi vid smärtstimulans under skadenivån.

Ryggmärgsbråck

Ryggmärgsbråck är en medfödd ryggmärgsskada. Skadan uppstår under graviditetens fyra första veckor. I bråckområdet är ryggraden och ryggmärgen skadade. Symptomen är motoriska och sensoriska funktionsnedsättningar som i olika grad leder till förlamningar och känselbortfall nedanför skadenivån. De flesta har även en störd nervfunktion av urinblåsa och tarm.
Kognitiva funktionsnedsättningar kan förekomma, det kan medföra mer eller mindre uttalade problem med bland annat initiativ- och planeringsförmåga. Minnesproblem och svårighet med simultankapacitet kan förekomma.

 

Texten är medicinskt granskad av Claes Hultling, läkare vid Neurologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Docent Karolinska Institutet.




Stiftelsen Spinalis
Frösundaviks allé 13
169 89 Stockholm

Stiftelsen Spinalis
Anckargripsgatan 3
211 19 Malmö

växel: 08 - 555 44 250