Min dotter har nyss fyllt tre år och funderar otroligt mycket på saker. Frågan varför dyker upp tusen gånger varje dag. Jag försöker svara så tålmodigt jag kan, men jag måste erkänna att svaret ”därför” också kommer över mina läppar ibland.
Snorpan har också ett behov av att kategorisera saker och människor. På sistone har hon funderat mycket på kön. Hon är väl medveten om att pappa har en snopp och mamma har en snippa. Ida och mamma ”är samma” för vi har båda snippa.
I helgen låg vi i sängen och filosoferade om vad som är samma. Plötsligt säger Ida, ”mamma, du och jag är ju samma, vi är flickor”. Jag svarar jakande. Varpå Ida fortsätter att resonera ”Men mamma, mina ben är inte samma som dina”. Hon lyfter på täcket och tittar på mina ben. ”Mina ben är samma som pappas”. Hon ser lite fundersam ut och jag funderar på vad som ska komma här näst. Ida lutar sig fram, börjar sniffa på mina ben och kommer med den dräpande kommentaren ”dina ben luktar illa”. Sen studsade hon upp ur sängen och kilade iväg till sitt rum för att bygga lego. Gissa om jag var snabb in i duschen ;-).
Lämna ett svar