Förkylningstider

Jag läser ”vabbuari” överallt och tänker att det inte gäller för oss – tji fick jag!
Några dagar senare sitter jag med min lilla 3 månaders bebis på barnakuten. Vi sitter där i 6 timmar och till slut blir min son akut-inlagd på ett isoleringsrum (RS-virus). Det kändes faktiskt väldigt skönt att bli inlagd. Det hade känts ännu skönare om sjukhusmiljön var lite mer anpassad. Fast vi var ju bara där i 4 dagar. Min son fick inhalera adrenalin för att vidga luftrören. Där var många småbarn inlagda samtidigt som oss.
När man är på akuten i 6 timmar i ett väntrum finns det ingenstans man kan lägga ner en 3 månaders bebis om man sitter i rullstol. Jag använder inte vagn utan istället bärsele. Sjukhusgolvet är för äckligt för att lägga en bebis på och jag tror inte att jag hade kunnat lyfta upp honom när han själv ännu inte kan hålla sin nacke. Stolarna och sofforna i väntrummet fungerar inte heller att lägga ifrån sig ett litet barn på. Det var rätt ansträngande. Och var ska man lägga ifrån sig en liten bebis om man måste gå på toaletten. Det känns ju helt livsfarligt att ligga ensam på det höga väggfasta skötbordet. Hm, akuten var inget för mig. Väl inlagd på isoleringsrummet var det ganska skönt. Där fanns ju faktiskt både en säng till mig och bebis. En stenhård plastsäng, men ändå något att kunna sträcka ut sig på. Återigen blev jag påmind om BB:s plastvagnar som man lägger spädbarn i. Jag når absolut ingenting i den där plastbaljan… hur tänkte man när de designade sjukhusmöbler? Det här isoleringsrummet byggdes ju på 2000-talet…
Överhuvudtaget tycker jag att offentliga miljöer är dåligt utrustade. Hur gör ni när ni är ute med era minsta? Jag tycker till exempel att ramper (designade för rullstolar) är sjukt svåra att forcera med en gravid mage eller en bebis i bärsele. Det går ju inte att böja sig framåt som jag brukar göra. Hm, jag borde ha blivit industridesigner istället för grafisk designer.

Jaja, nu är vi ialla fall friska och håller tummarna att vi inte blir mer sjuka i vår.