Fertilitet

En kvinnas fertilitet påverkas inte direkt av en ryggmärgsskada. Däremot är det mer komplicerat för en man med ryggmärgsskada. Fram till 1990 ansågs det näst intill omöjligt att bli pappa på naturlig väg. Idag ser det helt annorlunda ut.

Fertilitet hos mannen efter en ryggmärgsskada

Förr var det svårt eller till och med omöjligt för en man med ryggmärgsskada att bli pappa. Detta berodde huvudsakligen på problem med erektion och ejakulation (utlösning). Numera finns det bra metoder för att få ut spermier utan ejakulation. Detta, i kombination med bättre metoder för konstgjord befruktning gör att möjligheten att bli biologisk pappa är ungefär lika stor hos män med ryggmärgsskada som hos resten av den manliga befolkningen.

Det är viktigt att redan tidigt i rehabiliteringen få information om att det är möjligt att bli förälder trots en ryggmärgsskada. Vetskapen om detta skänker trygghet och en stärkt självbild. I Sverige föds ungefär 30 barn/år med en pappa som är ryggmärgsskadad. Om man bestämt sig för att bilda familj och behöver stöd bör man vända sig till sin ryggmärgsskadeenhet. De kan i sin tur remittera till en fertilitetsklinik.

Flera faktorer bidar till att fertiliteten är nedsatt hos män:

• Nedsatt erektionsförmåga, erektil dysfunktion, och därmed nedsatt förmåga att genomföra samlag.
• Nedsatt ejakulatorisk funktion, alltså förmåga till utlösning.
• Nedsatt antal spermier. Det är vanligt att ryggmärgsskadade män har ett nedsatt antal spermier i sitt ejakulat. (Sperman består inte enbart av spermier, och volymen på sperman står inte alltid i proportion till antalet spermier.)
• Nedsatt antal funktionsdugliga spermier. Det förekommer också att en mindre andel av de spermier som finns i sperman – oavsett om detta antal är normalt eller nedsatt – är funktionsdugliga vad gäller befruktning.

Det är vanligt att flera av dessa faktorer förekommer samtidigt och 90-95% av alla ryggmärgsskadade män har därför nedsatt fruktsamhet. Lyckligtvis har det senaste årtiondenas medicinska utveckling på området assisterad befruktning i stor utsträckning kunnat övervinna dessa problem. Numera har ca 80% av alla ryggmärgsskadade män möjligheten att bli biologiska pappor.

Det är viktigt att skydda sig mot oönskad graviditet även om man har nedsatt fertilitet. För det finns möjlighet att uppnå befruktning vid samlag. Därför bör man inte heller avstå från att försöka att bli gravid vid samlag.

Behandlingsmetoder vid nedsatt fertilitet

Det finns en viss överlappning med behandlingen av sexuell funktionsstörning eftersom problem med erektionen i sig leder till nedsatt fruktsamhet. En behandling som leder till att personen kan genomföra samlag kan ibland vara tillräcklig för att han ska kunna bli pappa. Men det gäller inte alla fall.

Om den ryggmärgsskadade mannen har svårt att få utlösning kan han under samlag ta hjälp av vibrationsstimulering eller masturbation för att när utlösningen närmar sig föra in eller hålla kvar penis i slidan. Om detta inte lyckas, kan han försöka med masturbation och/ eller vibrationsstimulering ända fram till utlösningen, och därefter suga upp sperman i en plastspruta som sedan förs in i vagina. En förutsättning för att bli gravid är att spermier ”kommer in i slidan” vid tidpunkten för ägglossning.

Vibrationstimulering med en penisvibrator, t.ex. Ferticare, bör vara förstahandsalternativ. Med hjälp av en vibrator kan befruktningen ske hemma. Lyckas inte dessa metoder krävs mer ingående undersökningar och åtgärder. Då behöver både mannens spermier och kvinnans fruktsamhet undersökas närmare.

Några fler sätt att erhålla spermier:

• Elektroejakulation – ett långsmalt instrument förs in i mannens ändtarm och elektrisk stimulering riktad mot prostatan leder till retning av nervus hypogastricus, en nerv som vid stimulering ger upphov till sädestömning/utlösning.
• Alternativt kan man kriurgiskt “stansa ur” en liten testikelbit (biopsi) och sedan i mikrospet indentifiera och tillvarata spermier.
• Man kan också via en tunn nål som sticks in i sädelsedaren suga ut sperma.

Oavsett vilken metod som väljs för att få fram livsdugliga spermier, blir i regel nästa steg provrörsbefruktning (in-vitro-fertilisering, IVF). Målet är att i ett provrör producera ett befruktat ägg som sedan kan föras in i kvinnans livmoder. Förhoppningsvis tar ägget fäste och växer till ett fullgånget foster. Ibland befruktar man flera ägg samtidigt, antingen för att plantera in två samtidigt eller för att spara embryon (de kan frysas) till ett senare tillfälle. För att kunna producera fler ägg stimuleras kvinnans äggproduktion genom behandling med vissa kvinnliga könshormoner. Äggen hämtas vid ett mindre kirurgiskt ingrepp.

Tanken är att göra det så lätt som möjligt för spermien att befrukta ägget. Vid en modernare variant av provrörsbefruktning, kallad ISCI (intra-cytoplasmal-spermieinjektion), injiceras spermien in i ägget.

Fertilitet hos kvinnan efter en ryggmärgsskada

En kvinnas fertilitet påverkas inte direkt av en ryggmärgsskada. Undantaget är den första tiden efter en akut ryggmärgsskada, då mensen ofta uteblir. Det beror på en övergående stegring av hormonet prolaktin i blodbanan, en effekt av den stress ryggmärgsskadan medför. Vanligtvis återkommer menstruationen 3-6 månader efter skadetillfället. I samband med detta återgår också fertiliteten till det normala. Det är då lika svårt eller lätt för en kvinna med ryggmärgsskada att bli gravid som en icke-ryggmärgsskadad kvinna.

Texten är medicinskt granskad av Claes Hultling, professor, leg läkare vid Neurologkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna.