Vanliga frågor

Ja! Du har precis lika lätt eller svårt för att bli gravid som före din ryggmärgsskada. Under den första perioden precis efter skadetillfället är det vanligt att mensen uteblir, men efter några månader brukar den återgå till sin normala cykel.

Ja, ryggmärgsskadan är i sig inget hinder för en vaginal förlossning. Däremot kan du ha vissa komplikationer av din ryggmärgsskada som försvårar vaginal förlossning. Exempel på sådana kan vara svår spasticitet bennybildning i mjukdelarna runt en led nedanför skadenivån (heterotopisk bennybildning) eller kontrakturer i höftled.

Vi rekommenderar att du tar kontakt med din förlossningsläkare och din ryggmärgsskadeläkare för rådgivning rörande läkemedel. Många personer med ryggmärgsskada tar läkemedel som inte är lämpliga att ta i samband med graviditet och amning. Det kan dock vara svårt att klara vardagen utan sina läkemedel. I vissa fall kan det exempelvis finnas alternativa preparat som ger mindre risk för fosterskador än andra.

Ja, du kan amma även om du har en hög ryggmärgsskada. Du kan behöva lite mer stöd för att hitta en bra amningsposition som fungerar både för dig och för barnet. Många tycker att en amningskudde underlättar. Du som inte har känsel i dina bröst bör vara lite extra uppmärksam på sår som lätt uppkommer. Du bör även kontrollera att inga förhårdnader uppkommer i bröstet, vilket kan vara tecken på mjölkstockning.

Studier visar att amningen kan vara påverkad om man har en skada ovanför Th6 då kommunikationen mellan bröst och mellanhjärnan inte fungerar korrekt.

Det är väldigt individuellt hur mycket en kvinna går upp i vikt under sin graviditet och hur vikten fördelar sig. En del kvinnor behöver en bredare rullstol, andra klarar sig med sin vanliga rullstol och för en del räcker det att bredda stolen lite med distanser vid bakhjulen. Det är dock viktigt att se över sittställningen kontinuerligt när kroppen förändras för att undvika trycksår.

En gravid kvinna löper dubbelt så stor risk som en icke-gravid kvinna att drabbas av en urinvägsinfektion. Hormonet progesteron gör att musklerna kring urinledarna mellan njurarna och urinblåsan blir slappare, vilket gör att urinen rinner långsammare mellan njurar och blåsa. Den växande livmoderns tryck på blåsan har samma effekt och kan dessutom göra det svårare att helt tömma blåsan vid tappning. Detta sammantaget gör att risken för urinvägsinfektioner ökar. Ofta ges antibiotika i förebyggande syfte till gravida kvinnor med ryggmärgsskada som har problem med återkommande urinvägsinfektioner.

En ryggmärgsskada ger i sig ökad risk för blodproppar på grund av ökat stillasittande och minskad cirkulation. Graviditet är en annan faktor som ökar risken för blodpropp. Det beror på att man har högre halter av hormonet östrogen i blodet och att blodet cirkulerar långsammare när den växande livmodern trycker på blodkärlen. Kvinnor med ryggmärgsskada blir därför ofta ordinerade blodförtunnande läkemedel under delar av sin graviditet och efter förlossningen för att minska blodproppsrisken.

På grund av ändrad hormonbalans, blodbrist och viktuppgång ökar risken för trycksår under graviditeten. Det är därför viktigt att under och efter graviditeten vara lite extra uppmärksam på hudförändringar. Det kan också finnas behov att se över rullstolen och sittställningen när kroppen förändras. Slutligen är det också extra viktigt att komma ihåg att ändra sittställning ofta och avlasta huden.

När magen växer trycker den undan övriga organ däribland lungorna. Detta kan bli en extra belastning främst för kvinnor med högre skador där andningsmuskulaturen är påverkad. Om skadan ligger ovan Th 5 påverkas den magmuskulatur som bidrar till andning och om skadan ligger ovan Th 1 påverkas även bröstmuskulaturen. I vissa fall kan det finnas behov av hjälp med syresättning under den senare delen av graviditeten och förlossningen, exempelvis att andas syrgas under natten. Detta gäller främst tetraplegiker som endast andas med hjälp av diafragman. Om kvinnan har stora problem med syresättning under den sista delen av graviditeten kan den ansvarige läkaren välja att avsluta graviditeten något tidigare.

När livmodern växer trycker den på blåsa och tarm vilket gör att eventuella problem med blåsa och tarm kan öka. Många gravida kvinnor upplever problem med förstoppning, ett tillstånd som kan förvärras då man har en ryggmärgsskada. Detta kan förebyggas och behandlas med fiberrik kost, tillräckligt vätskeintag och läkemedel. Det är även vanligt att gravida kvinnor får järntillskott och dessa har ytterligare förstoppande effekt. För att undvika detta problem kan det finnas behov att ge järntillskott intravenöst istället för i tablettform.

Den allmänna rekommendationen är att gravida kvinnor med ryggmärgsskada ska följas både av mödravårdscentralen och av specialistmödravården. På specialistmödravården görs en graviditetsplan över de eventuella extra kontroller eller undersökningar som anses behövas. Där utreds också om vaginal förlossning eller kejsarsnitt är att föredra. Många kvinnor med en ryggmärgsskada genomgår helt okomplicerade graviditeter och behöver inte särskilt mycket hjälp av specialistmödravården. Det kan även vara lämpligt att ha kontakt med sin ryggmärgsskadeenhet för frågor rörande ryggmärgsskadan, behov av nya hjälpmedel etc. Det absolut bästa är om din förlossningsläkare och rehabiliteringsläkare kan ha en dialog rörande graviditeten och möjliga komplikationer.

Studera din kropp redan tidigt under graviditeten. Värkar/sammandragningar skiljer sig från förvärkar genom att de kommer regelbundet. Var vaksam på andra signaler från din kropp, som stigande blodtryck, svårare att andas, förändrad spasticitet eller olustkänsla. Om vattnet går är det ett säkert tecken. Om du har en komplett skada ovan Th10 kan du ha en smärtfri förlossning. De flesta kvinnor med ryggmärgsskada känner dock att något händer i kroppen.

Hos kvinnor som inte är gravida behandlas normalt endast urinvägsinfektioner som ger symptom. Hos gravida kvinnor ökar dock även symptomfria infektioner risken att sätta igång en förtidig förlossning. Anledningen till detta är att urinvägsinfektionerna oftare vandrar uppåt i urinledarna och utvecklas till njurbäckensinfektioner. Vid en njurbäckensinfektion skapas inflammationsämnen i hela bukhålan vilket kan utlösa en förtidig förlossning. Det är därför viktigt att göra urinodlingar ofta, eller åtminstone i samband med kontroller på mödravården, för att upptäcka eventuella infektioner och stoppa dem på ett tidigt stadium.

Personer med ryggmärgsskada som har en skada ovan Th 6-8 kan få autonom dysreflexi (AD). Detta är ett tillstånd som utlöses av smärtstimulans under skadenivån som exempelvis uttänjning av urinblåsan, tryck, förstoppning, inflammationer i huden eller naglarna och snävt sittande kläder. AD innebär att blodtrycket plötsligt stiger kraftigt. Symptom kan vara dunkande huvudvärk, rodnad hud ovan skadenivån, illamående, hjärtrytmstörningar och synrubbningar. Förlossning är en kraftigt utlösande faktor, men genom smärtlindring (epiduralbedövning) nedanför skadenivån undviks AD.

Vanligen kan en kvinna med ryggmärgsskada föda vaginalt, om det inte uppstår några graviditets- eller förlossningskomplikationer. Innan förlossningen måste en läkare bedöma om vaginal förlossning är möjlig. Eventuella hinder skulle kunna vara svår spasticitet, bennybildning i mjukdelarna runt en led nedanför skadenivån (heterotopisk bennybildning) och kontrakturer i höftled. Vaginal förlossning är dock ofta att föredra eftersom det ger mindre påverkan på kroppen.

Ofta går till och med förlossningen snabbare och är mindre smärtsam då kroppens muskler inte gör så stort motstånd. Livmoderns nervimpulser ingår i det autonoma nervsystemet. Det vill säga att livmoderns nervimpulser inte är styrda genom det centrala nervsystemet i ryggmärgen utan styr över sin egen funktion. På så sätt kan en kvinna med ryggmärgsskada föda ett barn utan att ha viljestyrda krystningar. Om det är så att magmuskulaturen inte är tillräckligt aktiv för att krysta ut barnet hela vägen så finns det hjälp att få, till exempel sugklocka. Vid en vaginal förlossning slipper kvinnan det relativt stora kirurgiska ingrepp som ett kejsarsnitt innebär och ett sår som ska läka på magen. Dessutom vittnar många kvinnor om en nästan magisk känsla när den egna kroppen klarar en förlossning.a

Livmoderns nervimpulser ingår i det autonoma nervsystemet. Det vill säga att livmoderns nervimpulser inte är styrda genom det centrala nervsystemet i ryggmärgen utan styr över sin egen funktion. På så sätt kan en kvinna med ryggmärgsskada föda ett barn utan att ha viljestyrda krystningar. Livmodern sköter sig själv och det är anledningen till att till och med medvetslösa kvinnor kan ha en komplikationsfri vaginal förlossning. Om du inte har tillräckligt stark “krystmuskulatur” under utdrivningsstadiet av förlossningen kan förlossningsläkaren hjälpa till med sugklocka eller tång.